Forskarna NTG101 - Göra vattnet rent

Göra vattnet rent

Material & plats

Vi kommer utföra vår aktivitet på Dalbobergen. Det material vi behöver fyra petflaskor 1,5 liter, fyra små 0.5 liter petflaskor, kol och torv.  

Förberedelser

Vi förbereder de tre eller fyra stationerna med material.

Genomförande

Vatten, jord, sked Tre bägare per grupp 500 ml Läskburk eller petflaska som är delad på mitten (så att det bildas en tratt.) Vitmossa, torv, kolpulver (kan tas fram genom att smula sönder träkol) och småsten

1. Fyll en bägare med vatten till tre fjärdedelar. Skopa i några skedar jord och rör om. Nu har ni smutsigt vatten. Häll över hälften av det smutsiga vattnet till den andra bägaren. Det ska fungera som jämförelse (så att ni ser skillnad på det smutsiga och det renade vattnet).

2. Gör nu själva filtret: Använd burken men dela den så att den är öppen upptill. Gör 8–10 hål i botten. Eller använd en delad petflaska så att den liknar en tratt.

3. Fyll burken/tratten med först ett lager vitmossa, sedan lite torv eller kol och lägg sedan lite småsten på toppen. Tryck till försiktigt. Filtret är klart.

4. Ställ burken/tratten ovanför en tom bägare och häll försiktigt det smutsiga vattnet och låt det rinna genom det naturliga filtret.

5. Jämför nu det renade vattnet med det smutsiga. Är ni inte helt nöjda med reningen kan ni göra om det och vara lite mer noggranna när ni packar ihop själva filtret. Jämför en gång till. Vågar du dricka det?

Denna instruktion har vi tagit från naturskyddsföreningens hemsida

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/skoldokument/Elevovningar_OVN-11_E8.pdf

Syfte och mål

Eleverna får ta del av kunskaper inom kemi vilket har stor betydelse för samhällsutvecklingen som exempelvis hälsa, materialutveckling och miljöteknik. De får genomföra en systematiskundersökning om vattnets reningsprocess. Vi vill att eleverna ska få testa och undersöka för att få upp ögonen för hur viktigt det är med rent vatten och hur de renas genom naturen.

H2O - Naturbricka åk 2

Plats och material

Materialet som behövs tas med är laminerade naturbrickor som är lämpliga för den valda platsen. Dessa naturbrickor består av 16 rutor där eleverna uppmanas med hjälp av bild och text att hämta olika föremål från naturen. En plats som är lämplig för dessa naturbrickor är ett skogsområde med varierad växtlighet.

Förberedelser

Undersök platsen så att den motsvarar förväntningarna på den tänkta aktiviteten. Det är också viktigt att tänka på att det är en säker plats för eleverna att vistas på. Förbered aktiviteten med att skriva ut och med fördel laminera naturbrickorna. Tänk också på att anpassa antalet brickor efter hur många grupper eleverna ska delas in i.

Genomförande

Börja med att dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp få var sin naturbricka. Därefter får eleverna på egen hand leta upp de redan givna föremålen för att sedan ta med och lägga på sina brickor. En lämplig tidsram skulle kunna vara 15-20 minuter. Som avslutning på aktiviteten kan man med fördel gå igenom med eleverna vad de har hittat och låta föremålen öppna upp för diskussion.

Syfte och metod

Syftet med aktiviteten är att väcka nyfikenhet och intresse för naturen och vad som finns där. Eleverna ges även möjlighet att använda flera sinnen vilket underlättar inlärningen. Eleverna aktiveras även fysiskt och får träna sin samarbetsförmåga. Aktiviteten är även ämnesöverskridande då även svenska integreras.

Naturbrickorna är hämtade från lektion.se

Stjärnorna - Tyngdkraft NTG101

Material och plats: Stenar och löv. Aktivitet utförs i Dalbobergen, där miljön utgörs av löv och barrskog. Det finns inga stora öppna ytor.

Förberedelser: Kräver inga förberedelser mer än att avsöka området efter materialen. Undervisningen är planerad för en klass 2a.

Genomförande: Börjar med att dela in eleverna i grupper om fem. Sedan får eleverna i uppgift att hämta en sten och ett löv per grupp. Eleverna får sedan ställa en hypotes om vilket föremål som de tror kommer landa först om dessa släpps från samma höjd samtidigt. Sedan får eleverna pröva att släppa föremålen och alla elever i gruppen får pröva på detta. Slutligen får alla diskutera om resultatet och vad det var för faktor som påverkade resultatet.  

Syfte: Eleverna ska få se skillnad på tyngdkraften mellan olika objekt och dess tyngd.

NTG 101 Labbråttorna

Material och plats

Vi tar med oss leksaksbilar, leksaksdjur, vatten, A3 papper och material från skogen. Vi tänker hålla till i skogen.

Föreberedelser

Vi förbereder en presentation om fotosyntesen där vi använder oss av naturen omkring oss. Vi har skrivit ut "pilar" och namn på de olika stegen i fotosyntesen som eleverna sedan ska använda.

Genomförande

Vi håller en kort presentation om hur fotosyntesen går till där vi använder oss av naturen och annat material för att förtydliga processen. Därefter delar vi in klassen i tre grupper. Grupperna får ett varsitt A3 papper och ska samla material från skogen för att illustrera fotosyntesen. Det finns en mall att kolla på som vi har hämtat från Leka och lära naturvetenskap och teknik ute förskola och åk F-3. När eleverna är färdiga med sina illustrationer tar vi kort på dem som sedan ska sättas upp i klassrummet. 

Syfte och metod

Syftet med lektionen är att eleverna ska bli bekanta med den kemiska reaktionen som kallas för fotosyntes. Vi vill att eleverna ska få en förståelse för växternas betydelse för våran jord och överlevnad. Vi kommer även att nämna allemansrätten när eleverna ska plocka material från naturen för att de inte ska förstöra naturen. Genom vårat berättande och elevernas skapande hoppas vi att eleverna ska få en bättre förståelse för den kemiska reaktionen fotosyntes.

Vindsnurra för åk 3 - Babblarna

Material och plats

Du behöver:

- Pinnar

- Löv

- Häftstift

- Tjockare papper

- Häftapparat

- Vindsnurra i papper eller plast

- Prototyp av vindsnurra i naturmaterial

Ta även med blompinnar som kan användas om det inte finns pinnar utomhus där du tänkt vara. Utför aktiviteten på en öppen plats där du har tillgång till vind. Att vara i närheten av skog underlättar då löven och pinnarna kan hittas där.

Förberedelser

1. Kontrollera att platsen är lämplig för aktiviteten.

2. Förbered en prototyp för att kunna visa upp ett konkret exempel för eleverna.

3. Klipp ut mindre cirklar i tjockare papper och förbered ett litet hål i mitten att sätta häftstiftet genom. Dessa ska löven fästas på.

4. Samla ihop häftstift, en häftapparat och blompinnar.

Genomförande

1. Visa en vindsnurra av papper eller plast och fråga eleverna hur man skulle kunna bygga en vindsnurra av det vi kan hitta i naturen. Diskutera olika alternativ med eleverna.

2. Väl framme på platsen, instruera eleverna om uppgiften och förklara genomförandet steg för steg. Visa upp din medhavda prototyp av naturmaterial.

3. Dela upp eleverna i grupper om 4-5 personer.

4. Låt grupperna leta upp lämpliga löv och pinnar.

5. Häfta fast lövet dubbelvikt på papperscirkeln så det formas en kupa som samlar upp vinden för att den ska kunna snurra. Fortsätt tills cirkeln är täckt av kupade löv. Nu är själva snurran klar.

6. Sätt fast snurran på pinnen med hjälp utav ett häftstift.

7. Nu har du en färdig vindsnurra. Testa!

Syfte

Syftet är att eleverna ska få möjlighet att skapa med naturmaterial samt ta del av undervisning i en annan miljö. Under denna aktivitet får eleverna även öva på sin samarbetsförmåga. I klassrumsmomentet får eleverna möjlighet att öva sin förmåga att diskutera i grupp.

I kursplanen i teknik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Kräftornas kottkoll och djurkull - åk 2

Material och plats

Kottar som har blivit delvis ätna av olika slags djur (hackspett, ekorre, skogsmus och oätna kottar). Bilder även på dessa fyra. Platsen är i granskogen i Hunneberg.

Förberedelser

Gå till skogen och reka innan, så att alla olika slags ätna kottar finns tillgängligt. Om inte materialet finns på platsen ni ska vara på, se till att plocka de innan. Skriv även ut bilder på djuren som ska vara med och tillräckligt många för respektive grupper.

Genomförande

Kottkoll
Börja med att samla gruppen så att alla ser och hör klart och tydligt. Fråga eleverna vad de tror det är för slags skog de befinner sig i, presentera därefter de olika kottarna och vilket djur som har ätit på respektive (låt gärna eleverna gissa!). 

Djurkull
Efter denna genomgång ska eleverna få leka djurkull. Alla elever får var sitt djur tilldelat sig (samma som du har tagit upp i den tidigare genomgången) och ställer sig vid var sitt träd (eller buske). En person står i mitten (läraren kan exempelvis börja i mitten) och ropar ut valfritt djurnamn (hackspett, ekorre och skogsmus) när de elever hör sitt djur ropas upp ska de så snabbt som möjligt byta plats med varandra innan den i mitten hinner före. Den som blir utan träd får ropa ut nästa djur.

Kottkoll - sammanfattning
Alla grupper blir tilldelade bilder och kottar till tillhörande djur. Dessa ska de sedan para ihop rätt kotte med rätt bild.

Syfte och metod

Syftet med denna undervisning är att på ett roligt sätt få kunskap kring djur och växter i närmiljön och hur de paras ihop med varandra. Samt några namn på vanligt förekommande arter i vår natur.

Lekens syfte är att eleverna ska få röra på sig, samt öka intresset för ämnet och finna ett tycke och nyfikenhet kring vår natur. 

Västkustarna

Tornbygge av naturmaterial

Material & plats:
Platsen är Åkerström och materialet som ska används är enbart ifrån naturen för att bygga tornen.

Genomförande:
Först diskuteras det med eleverna vad som är okej att använda sig utav för material, exempelvis att man inte får bryta av grenar ifrån träd, man får istället ta av material som ligger på marken. Material som eleverna får använda är ex. löv, grenar och stenar m.m. En genomgång av vilka gränser det är som gäller för vart de får vistas och hur lång tid de har på sig att bygga sitt torn. Därefter delas klassen in i mindre grupper på ca 3-4 elever. Aktiviteten startar med att eleverna får springa iväg och samla ihop material för att kunna bygga ett så högt torn som möjligt. Eleverna får bygga och samla material i 10 minuter sedan mäts tornen med hjälp av tumstock. Då visar det sig vilken grupp som byggde det högsta naturtornet. Efter avslutad aktivitet diskuteras det gemensamt med eleverna om vad för material grupperna har använt sig utav och vad som kunde gjorts annorlunda. Om eleverna har hittat sådant som inte hör till naturen (plast och skräp osv) så diskuteras människans roll till hur det påverkar naturen.

Syfte och metod:
Syftet med leken är att eleverna ska få lära sig att återskapa från naturen med hjälp av nedfallna kvistar, löv och stenar m.m. Eleverna får också lära sig att konstruera och tänka ett steg längre genom att få frågor efteråt som "Varför rasade deras torn tror ni?" "´Vad tror ni man hade kunnat använda för material eller konstruktion istället för att det skulle bli stadigare?". Det syftet lektionen utgått ifrån är "Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem, och uppfylla olika behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar." , Skolverket 2011.

Åmål - Pilbåge, åk 3

Förberedelser: Det som vi lärare förbereder inför vår aktivitet är medtagande av verktyg till att tillverka en pilbåge. Verktygen är saxar, knivar och snöre.

Material: Saxar, knivar, snöre, pinnar samt tre olika valfria föremål som eleverna ska testa att skjuta iväg med sin pilbåge.

Plats: Dalbobergen

Genomförande: Eleverna blir indelade i fyra mindre grupper där de ska ut och leta efter en pinne som de ska använda till sin pilbåge. När de ska börja med tillverkningen av pilbågen, får de till sin hjälp sax, kniv och snöre för att kunna genomföra uppgiften. När pilbågen är färdig ska gruppen hitta tre olika föremål som de tror kan skjutas iväg så långt som möjligt med sin pilbåge.

Syfte: Syftet är att eleverna ska få uppleva omvandlingen mellan lägesenergi och rörelseenergi, samt vilka faktorer som påverkar resultatet. De ska även få möjlighet till att komma ut i naturen vilket kan gynna inlärningen, koncentrationsförmågan samt hälsan. Utöver detta får eleverna träna på att samarbeta med varandra.

Avslutning: Efter utförd aktivitet diskuterar vi resultaten med eleverna. Vi diskuterar bland annat frågor så som:

-       Varför tror ni era föremål kom så långt/kort som de gjorde?

-       Vad har snöret för spänning?

-       Hur tunga är era föremål?

-       Vad har pilbågen för form?

Dessa frågor diskuteras för att få in fokus på fysik och rörelseenergin, mer än konstruktionen kring pilbågen. När vi diskuterat färdigt får eleverna möjlighet till att förbättra sin pilbåge, eller testa nya föremål som de skjuter iväg.

Som avrundning på dagens aktivitet berättar vi om pilbågens historia. Att spjut ersattes med pilbågar eftersom dessa utnyttjade rörelseenergi på ett effektivare sätt. På så sätt får vi in pilbågens historia och betydelse för mänskligheten ur ett historiskt perspektiv.